En glimt av julens anda…
Jag såg en glimt av julens anda idag när jag väntade på bussen. Jag hade precis misslyckats i att handla julklapp till mamma å pappa. På den överbefolkade bussplatsen satt en gammal, skakande och huttrande man och väntade utan vantar och mössa. En yngre kvinna gick fram och frågade om hon fick lov att gå å köpa en kopp kaffe till mannen. Han tackade artigt nej och fortsatte frysa tills bussen kom strax därefter. ”Wow!” tänkte jag. När gjorde jag något sådanat senast? Det var nog på mission för 3 år sedan då jag gav mina vantar till en man som behövde dem mer än mig. Jag blev mäkta imponerad av kvinnans initiativ. Det är ju det här julen handlar om. Att ge kärlek till varandra, att hjälpa där vi kan. Att ge av oss och det vi fått för att vara till glädje för varandra.
Jag tror att de som fått mycket ska bland annat använda det till andras välsignelse. Det är en princip av kärlek. Och kärlek är precis vad julens anda handlar om.
« snön faller »
Snart är det jul. En månad kvar.
Såhär i november är det helt okej att börja jula fram julen. Robin har börjat spela julmusik, nybakta kakor värmer lägenheten och doftar sagolikt gott, snön faller utomhus och allt som fattas är en kopp varm choklad med grädde, kanel och någon att mysa med.
En månad kvar. Snart är det jul.
